Mina ursäkter till Tage Danielsson!
Sannolikt ja, det tycks innebära något som är nära sanningen. Dock är det inte exakt lika trovärdigt som den rena sanningen om det bara är sannolikt.
Idag verkar vi inte längre ha råd med absoluta sanningar, utan vi måste förlita oss på sannolikhetsbedömningar. Det är beklagligt, för de håller en lägre standard än sanningar. De är inte lika tillförlitliga. De tenderar till exempel att variera kraftigt före och efter en händelse.
Jag syftar på att före cyberattacken mot Tietoevry ansågs det ytterst osannolikt att något sådant skulle inträffa, men så fort det hade skett sköt sannolikheten i höjden till inte mindre än 100 procent, vilket gjorde det nästan till en sanning att det hade skett.
Men endast nästan sant. Det är det som är så märkligt. Det är som om man menar att det som skedde med Tietoevry var så otroligt osannolikt att det egentligen inte har skett.
I verkligheten tillbringade hela Tietoevrys PR-avdelning flera veckor med att vänta på att få veta om det som skedde verkligen hade inträffat eller inte, innan de kunde ta ställning till om IT-säkerhet är så viktig som den skulle vara om det som hände faktiskt hade skett.
Till slut har de gjort sitt val, och tydligen kommit fram till att det som hände inte har skett, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsåtgärder för att undvika att något liknande händer här också.
Och man förstår ju deras tvekan, för en sådan incident inträffar ju enligt alla sannolikhetsberäkningar bara en gång på flera år, och då är det ju inte sannolikt att den redan har inträffat nu, utan det är snarare mer sannolikt att det skulle hända längre fram i tiden. Och då blir ju situationen en annan. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller…
Dessutom, om det som hände med Tietoevry verkligen inträffade, mot förmodan, så är sannolikheten för att det ska hända igen så oerhört liten att man nästan kan säga att det var nästan bra att det hände, om det nu gjorde det.
För då kan man ju nästan med säkerhet säga att det inte kommer att hända igen.
Åtminstone inte med Tietoevry. Och definitivt inte samtidigt som förra gången.
Risken för en upprepning är så minimal att den är försumbar. Med det menas att den finns inte, fast bara lite.
Det här är ganska komplicerat för den gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha nya upphandlingar om sådana här saker. Allmänheten tänker ju på sitt enkla sätt att det som hände med Tietoevry verkligen har inträffat. De tar det som en absolut sanning. “Tala alltid sanning, barn”, sa våra föräldrar till oss. Det är inte längre vad vi kan säga till våra barn, utan vi måste lära dem att alltid tala om sannolikheter. Att uttrycka sannolikheten, hela sannolikheten och inget annat än sannolikheten.
Så att de inser att det som hände med Tietoevry inte kan hända här, eftersom det inte ens skedde där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.